Jaha, idag var det dags att återigen känna sig trött, uppgiven och maktlös. Jag talar om det stora dagiskaoset i stan! Det är nämligen dags för Lillen att bli stor och börja på Dagis. Men det är faktiskt lättare sagt än gjort för det här att få en plats är nästan som att vinna på Lotto.
Vi hade fått rådet av nästan alla våra kloka vänner som redan har barn att det är bra att ställa sig i dagiskö så snart barnet , så att säga, har kommit. Goda lyssnare som vi är så följde vi rådet och ställde oss i kö relativt omgående och vi får då höra att vi är ute i VÄLDIGT god tid och att det inte skulle bli några som helst problem. Kommunen fick oss till och med att känna oss lite fjantiga eftersom det var nästan ett år innan det var dags för Lillen att bli stor och börja på Dagis.
Men, och nu börjar det bli riktigt stressigt, så i höstas när jag ringde kommunen och hörde mig för igen, för det var ju ca 4 mån, kvar innan det var tänkt att Lillen skulle börja, och då var det annat ljud i skällan. Nu fanns det helt plötsligt inga platser alls, någonstans! Det var 50 barn i kö på ett ställe och i ett annat område var det nästan 2 ½ års väntetid osv. Vad sjutton har hänt på 7 månader? Varifrån har alla dessa barn kommit? Helt klart fanns de ju inte i våras när vi ställde oss i kö för då lät det ju helt annorlunda!
Vi har ringt och ringt och ringt till alla möjliga dagis, kommunala och "privata", kooperativ osv. Var faktiskt på studiebesök på ett föräldrakooperativ som var helt underbart. Det kändes så rätt och de erbjöd oss också en plats där. Tyvärr kan vi inte tacka ja eftersom min man reser mycket i tjänsten och det är en hel del föräldrainsatser som man ska göra. Det handlar t ex om jourdagar och städdagar varje månad plus lite annat och vi har tyvärr inte den möjligheten att ställa upp på det. Vi hade kanske kunnat det om vi hade haft familj i stan men det har vi inte eftersom de bor i Storbritannien och på västkusten/ i Kroatien. Så nu ringer vi lite till och har många och långa kontakter med kommunen. Det känns så förbenat tröstlöst eftersom det är tänkt att Lillen ska börja i mitten av mars men än idag har vi inte fått nån plats någonstans!
Kommunen gör, i mitt tycke, det svårt för alternativa utförare att starta verksamheter och det gäller framförallt familjedaghem (dagmamma) som man helt har stoppat. Vi har först och främst önskat att få en dagmamma men det är helt omöjligt för kommunen rekryterar inga nya då de helt vill styra att barnen går på dagis. Hur kan man neka att någon startar eget företag med F-skattsedel att bli dagmamma? Vad har hänt med den fria företagsamheten? Jag är trött på att nästan alla barnomsorgssubventioner går till dagisplatser. Jag vill ha dagispeng likväl som man får skolpeng så att jag mera fritt kan välja vilken barnomsorg jag vill ha till mitt barn. Hur svårt kan det vara? Sverige är sannerligen den sista Sovjetstaten i Europa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar