Det är kul nu att Lillen har kommit upp i den åldern att han börjar gå på kalas hos sina egna kompisar. Är ju en viss skillnad på att vara på sina vänners kalas och att åka till någon som man umgås med familjevis.
Just nu under våren duggar inbjudningarna tätt. Var och varannan helg är det en och ibland två som ställer till med kalas och vi vill så klart tacka ja till så många som möjligt. Inte bara för att Lillen ska få gå på kalas utan lika mycket för att vi vet att barn har förväntningar på att så många som möjligt kommer på just deras fina kalas. Och som förälder ska man ju fixa och dona och då det är ju kul om folk kan komma....
Det är rätt så kul faktiskt för det är nästan alltid samma ungar (och föräldrar också för den delen) som är på alla kalasen. Man hejar glatt på varandra och så sätter ungarna igång med det de gör allra bäst - kalasar!
Lillen är i en ålder där vi försöker så smått lämna honom själv och hämta honom när det hela är slut. Nja, det går inte sådär jättebra utan han vill väldigt gärna att vi är kvar. Det är i och för sig helt ok för oss - det är alltid någon annan förälder som också är kvar - men det vore ändå skönt om man kunde dyka upp en si så där 2 timmar senare och hämta en glad Lillen. Nåja, vi får jobba vidare på saken och han får säga till när det är ok för honom.
Ha en bra kalasdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar