Alla dessa så kallade ideal som prackas på oss gör oss inte mänskligare utan tvärtom. De gör oss mer och mer främmande för oss själva. Till slut vet inte vilka vi är - bara vilka vi istället önskar att vi var. Vi duger helt enkelt inte som vi är utan måste skapa om oss till främlingar.
Jag försöker lära min dotter att hon duger som hon är! Vi pratar inte om vikt, utseende, kläder, prylar osv. utan om saker och ting i vår omvärld. Det ger en annan dimension till vårt förhållande och till hennes förhållningssätt till omvärlden. Faktiskt!
Läs även andra bloggares åsikter om
barn,
föräldraskap,
samhälle
kvinna
feminism
jämställdhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar