Kände mig lite spontan idag och efteranmälde mig till Mälarenergis Stadslopp i stan - och drog till med 10 km sträckan. Ibland är det skönt att kunna spontananmäla sig och bara rafsa ihop lite springkläder och off I go liksom. Spiken i foten just idag var att någon i familjen (det vill säga INTE jag) inte hade laddat Garmin och som grädden på moset så är det något strul med min mobiltelefon. Så jag kan inte precis säga att jag var en happy bunny när jag åkte in till stan.
Jag laddade för uppvärmning med Friskis & Svettis och kände mig himla stolt över att jag klarade det hyfsat bra. Jag är annars katastrofalt dålig på att få ihop armar och ben - koordinationen fungerar bara inte.
När starten gick så gick hela tiden tankarna till att jag måste hålla igen och inte rusa iväg som en tokdåre i början. För då håller jag inte sträckan ut! Jag gjorde mitt bästa men jag tycker det är svårt att springa på känsla och jag tyckte att "allt och alla" sprang på bra vilket gjorde att det blev än svårare för mig att hålla koll på tempot.
Efter lite funderande så bestämde jag mig för att springa/gå under ett par kilometer och det visade sig vara ett lyckokast för efter fem kilometer så vaknade benen och kroppen till liv. Och det bara flöt på.
Jag vet inte i skrivandets stund vad min sluttid blev men när jag sprang i mål såg det ut som 1,06,något men jag får återkomma när de officiella resultaten finns ute.
Läs även andra bloggares åsikter om
löpning,
kvinna,
hälsa,
träning,
stadslopp,
mälarenergi stadslopp,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar