Mat, mat och åter mat

Vi misstänker starkt att Lillan är i någon slags tillväxtfas. Hon har de senaste dagarna ätit ungefär varannan timme så vi är helt slut här nu i familjen. När hon inte äter så vill hon helst inte sitta själv i babysittern (som hon vanligtvis tycker är mysig att sitta i) utan är väldigt sällskapssjuk. Det duger heller inte att ligga på fårskinnsfällen och kika på babygymmet. Eftersom vi också har en mycket aktiv 2-åring som vill ha sällskap och aktivering så känns det just nu som om man aldrig räcker till. Och den så kallade Egentiden är som bortblåst! Hoppas verkligen att saker och ting snart blir som vanligt igen. Vi lever på hoppet!