Som om det inte vore tillräckligt nu. Alla dessa papper som ska fyllas i och lämnas in till myndigheter hit och dit. Som förälder tycker jag att Försäkringskassans elektroniska system där man kan fylla i om föräldrapenning och anmäla VAB är helt suveränt. Inte ett papper att fylla i så långt ögat ser. Läste till och med på FKs hemsida att man man SMS:a och anmäla VAB och sedan göra begära ersättning via nätet. Hur praktiskt som helst!! Jag tror till och med att det stavas S-E-R-V-I-C-E, gott folk!
Men nej, säger Husmark Pehrson, det går inte att fortsätta på detta viset för folk kan ju då fuska! Nu ska det till blanketter som förskola och skola ska fylla i och sedan ska dessa skickas in till FK! Snacka om byråkrati!
Sist jag kollade med förskolan (senast igår) har de fullt upp med barn, verksamhetsplanering, ringa in extrapersonal när nån är sjuk, fixa med maten, städa och dona. Nu ska de dessutom bli ansvariga för att föräldrarna får rätt papper i rätt tid! Helt sanslöst dumt och byråkratiskt!
Ska Fk få extra resurser för att kunna hålla koll på och gå igenom och registrera denna "syndaflod" av VAB-intyg? För jag hoppas verkligen att ni fattar att det här kommer att ta tid från annan verksamhet?!
4 kommentarer:
Det är det svenska systemet som är problemet. Alla vet ju hur utbrett fuskandet är i detta land, så något borde göras innan systemet faller ihop. Det finns tre olika lösningar till problemt:
1) Stoppa fusket genom kontroll.
2) Sluta ge ut bidrag till höger och vänster.
3) Sänka skatter så åtminstone en förälder kan ha råd stanna hemma hos barnen. Detta funkar bra i andra länder där man tillåter göra avdrag för hemmavarande förälder och barn.
Jag anser nr.3 vore bäst för både familj och barn!
Hm, nu blir jag fundersam när du skriver att "Alla vet ju hur utbrett fuskandet är i detta land". Jag tror nog att den absoluta majoriteten av alla människor INTE fuskar. Kalla mig gärna naiv men jag tror att det är så.
Sen finns det rötägg som roffar åt sig från alla håll och kanter - men det kommer de att fortsätta att göra ändå!
Punkt nr 3. är jag inte övertygad om. Det är alltid lika intressant att se när man skriver att "en förälder kan ha råd stanna hemma hos barnen". Vilket vanligtvis innebär kvinnan/mamman - varför inte skriva det då?
Tror inte på det ur jämställdhetssynpunkt och jag tror inte heller det är det bästa för barnen. De behöver BÅDA föräldrarna lika mycket. Gör föräldraförsäkringen till en mer JÄMSTÄLLD föräldraförsäkring istället.
Fusket är väldigt utbrett med VAB och dessutom verkar många tycka att det är mer eller mindre okej. Har aldrig hört ett fördömande ord om stackars fuskande småbarnsföräldrar.
Jag tycker att man bör skapa ett lättrott system för detta, och jag kan tänka mig att även om man behöver anställa en eller ett par personer extra så går det runt på de pengar man inte betalar ut till folk som fuskat hittills.
Att personalen är belamrad med uppgifter på skolorna är ingen ursäkt för att inte försöka komma åt fusk.
Vad gäller bloggarens kommentar om att det normalt är mamman som stannar hemma så har det väl inget med kommentaren ovan att göra. Skribenten anser att en av föräldrarna, vilken som, ska stanna hemma. Om kvinnor är mer benägna att göra detta så är inte det i sig en brist i själva förslaget (3). Kvinnor får, om de anser att marktjänstfördelningen är ett problem, sluta skaffa barn med ojämställda män och sluta jobba halvtid och stanna hemma med barn på bekostnad av karriär och framtida pensioner. Eller så får de sluta gnälla över orättvisorna. Själv skulle jag aldrig bli hemmamamma om inte min partner försåg mitt pensionssparkonto med vettiga summor varje månad, eller som inte skriftligen innan barn skaffas lovade att ta halva belastningen av att ha barn. Ekonomiskt, tidsmässigt och hela kalaset. Oromantiskt så det skriker att tänka så i relationer, men verkligheten är inte så vacker. Många kvinnor står sedan med barn, sunkig karriär, usel pension och inga sätt att hämta in detta när relationen plötsligt havererar.
Callisto:
En intressant diskussion du för men...med risk för att låta som en besserwisser så kan jag faktiskt konstatera att livet förändras när man får barn. Det handlar då plötsligt om att få livspusslet att gå ihop, att den som tjänar minst kanske vabbar mest osv.
Det här är livets fakta och inget som bestäms i förväg.
Läs Carin Holmbergs doktorsavhandling "det kallas kärlek" om just det här fenomenet.
All annan forskning visar på samma sak att oavsett hur jämställda man har varit innan barnen kom så blir det annorlunda efteråt.
Min lösning är: kvotera föräldraledigheten!
Och självklart ska man ha bra kontrollsystem för att minimera fusk men förskolan är inte rätta kontrollinstansen.
Där vill jag att mina barn ska få tid och uppmärksamhet av sina pedagoger - och inte att dessa i tid och otid istället ska fixa med jädra intyg till FK.
Skicka en kommentar