tisdag, januari 01, 2008

Idrott är politik

Jag följer med intresse Kinas planering och förberedelser inför sommar OS. Kineserna satsar inte bara ofantliga summor på den rena infrastrukturen utan också på att få fram idrottsliga supertalanger. Målet är givetvis att kamma hem så många guldmedaljer som möjligt! "Och med statsapparaten i ryggen har den kinesiska idrotten under senare år utvecklats på samma vägvinnande sätt som landets ekonomi. På den senare punkten har ju mellantiderna pendlat kring tio procent i årlig tillväxt."

I och för sig är det inget fel i det på något sätt - det är väl målet för de flesta länder att få så många medaljer man kan. Det är något speciellt med OS-medaljer, eller hur? Kanske det är så för att det bara är är något som sker vart fjärde år....skälen är säkert många, lika många som det finns deltagare....

Det som är speciellt med just Kina är att de på många sätt kör samma race stil som de förra öststaterna med tidig talang scouting, internatskolor för idrottare, dvs barnen, stenhårda träningsmetoder, möjlig doping osv.

Tyvärr har jag väl ingen snäll syn på Kinas idrottsliga framgångar - jag kommer alltför väl ihåg vad som avslöjades efter de kommunistiska diktaturernas fall i Europa. Inga vackra historier kom fram där inte.

Men, men, vi kan väl alltid hoppas på att dagens Kina är lite bättre än gårdagens europeiska Öststater, eller är det samma skrot och korn som alltid?


Andra bloggar om: , , , , , , ,

Inga kommentarer: