När man blir förälder blir man förändrad, eller hur?! Help plötsligt är det superviktigt att hitta den rätta dagisplatsen för familjens nykomling - för det är ju där nyingen ska vara en stor del av sin tid under flera år....Och man vill ju ha det bästa dagiset med just den pedagogiken som passar familjen och barnet bäst.
Stockholm har nu gjort en översyn av sitt kösystem och ska istället införa att det är kötiden som räknas och inte barnets ålder - "Föräldrarna kommer att kunna ställa barnen i plats redan vid sex månaders ålder och det är kötiden, inte barnets ålder, som styr". Javisst är det en bra idé - att de inte har tänkt på det förut kanske man kan säga....För så har vi det - i den kommun där jag bor. Där ställde vi båda ungarna i kö när de var dryga månaden gamla - mest för att inte glömma bort att anmäla dem överhuvudtaget.
I vår kommun fungerar det så att du kan ställa barnet i kö så fort det har fått personnummer och du anmäler då från och med vilket datum du vill ha dagisplats. När det sedan är 3 månader kvar tills det är tänkt att barnet ska börja så börjar man räkna dagar för att på så sätt uppfylla barnomsorgsgarantin. Och då tittar man också på när du ställde barnet i kö - dvs kötid.
Funkar jättebra och vi är toppennöjda med systemet. Har bara ringt placeringsassistenten en eller två gånger för att byta datum för dagisstart. För oss som förälder är systemet helt obyråkratiskt och kommunen slipper bli nedringda av föräldrar som försöker tjata sig till en plats....
Så jag säger bara - Stockholm: Blicka utåt och lär av goda exempel!
Andra bloggar om: Barn, Barnomsorg, Familj, Föräldraskap, Stockholm, Kötid,
2 kommentarer:
Mina barn är 2, 5 och 7. Allar har gått/går på samma kommunala Stockholmsdagis. Intagningsrutinerna har varit:
7-åringen: Kö efter Anmälningsdatum
5-åringen: Kö efter ålder
2-åringen: Kö efter ålder.
För de yngre har vi också utnyttjat den inofficiella friplåten "syskonförtur".
För den äldste (som anmäldes sent in i kön eftersom vi flyttade in i området) förbipasserades kön delvis efter mina samtal med handläggaren på stadsdelnämnden.
Min erfarenhet är att hur långt det är tills dess att ditt barn får dagsiplats bara delvis beror på körutin. Lika mycket beror det på hur om sig och kring sig föräldrarna är, samt hur paragrafridande handläggarna är.
Dessutom gäller det att börja köa/anmäla så fort som möjligt SAMT ligga på de förskolor man är intesserad av med frågor om det verkar bli platser lediga, hur ser det ut med intaget etc (det värsta som kan hända en förskolebudget är plötsliga avflyttningar av barn - det blir hål som dom måste fylla direkt, tex genom att ringa till föräldrar som "hört sig för").
Det bästa vore om det var en o samma körutin för alla - bara så att man vet hur det funkar - gör livet lättare för mig i alla fall.
Jag gillar inte att behöva ringa runt till förskolorna själv - för mycket jobb o tjat (jag är för allt som går med lätthet och smidighet :-)).
Här i stan är det mkt få klagomål på hur systemet funkar och den absoluta majoriteten får sitt förstahandsval. Iofs kan man få vänta ett par månader o under tiden får man en annan plats men du får i slutändan alltid det du önskat dig...
Har en känsla av att det flyter på bättre i småkommuner än i storstäderna där trycket är massivt och byråkratin större....rätt eller fel - vet ej?!
Skicka en kommentar