Den här frågan om spermadonatorernas vara eller icke vara - ska de vara anonyna eller inte - är för mig en väldigt lätt fråga att svara ja på. Självklart ska man som kvinna kunna använda sig av spermadonator om man vill det! Varför inte? Det föds ju redan barn i Sverige idag där föräldrarna inte lever ihop eller ens har en relation. "Men ett förhållande tar ju tid att utvecklas, och det är inte säkert att det leder till barn. Vad händer om förhållandet inte fungerar? Tänk om han vill ha halva vårdnaden. Det skulle jag bara inte klara av."
Det finns redan idag barn där den ena föräldern (oftast pappan) inte bryr sig om barnet överhuvudtaget. Socialdemokraterna har fattat det hela rätt: "Det går inte att säga att du blir sämre förälder för att du är ensamstående, säger Ylva Johansson, och konstaterar att barn i dag lever i många olika typer av familjer"..
Vad är det då för fel med att välja en anonym spermadonator för att få ett barn? Jag tror egentligen att frågan är rätt så komplex och att den handlar om vad som anses vara "norm" i samhället. "...//kvinnor som lever ensamma nekas att skaffa barn med hjälp av en donator". Man bör liksom leva i ett mamma-pappa-barn- förhållande och gör man inte det men väljer att ha barn ändå så finns det de som rynkar på näsan och tycker att det är "fel och synd om barnet."
De kan egentligen inte ha så mycket mera fel då dessa barn som kommer till världen genom spermadonatorer är hett efterlängtade och mycket älskade. Hur kan det vara fel? Det spelar väl ingen roll hur barnet blir till - är det välkommet till världe så är det ju bara att gratulera föräldern och önska lycka till, eller hur?!
Som tur är för svenska kvinnor finns ju liberala och fritänkande länder som bl Danmark där kvinnorna kan genomgå insemination för i Sverige är det fortfarande ett blankt nej som gäller. Och som vanligt är det Kristdemokraterna med sina urbota dumma argument som agerar bromskloss: "Ett barn, oavsett hur det har tillkommit, behöver en mamma och en pappa. Det har varit principen i Sverige under alla år. Ingen vuxen har rätt till barn, men barn har rätt till två föräldrar". Jag vill istället säga att barn har rätt till en familj som verkligen älskar dem och den behöver nödvändigtvis inte bestå av kärnfamiljen - mamma - pappa - barn. Mamma - barn är fullt tillräckligt - vad är det för fel på ensamstående föräldrar?
Andra bloggar om: Föräldraskap, Barn, Kvinna, Spermadonator, Danmark, Familj,
4 kommentarer:
Och jag vill vara så radikal att jag påstår att barn inte alls
"har rätt till två föräldrar". Likaledes har ingen man eller kvinna rätt till ett barn. Rättigheter är helt enkelt inte relevanta att tala om i sammanhanget.
Däremot. En man har rätt att vara spermadonator. En kvinna har rätt att köpa hans säd.
Man kan säkert uttrycka sig olika - men man menar nog samma sak...;-)
Hårddrar man KD:s argument kan man ju tolka det som att det vore bättre att ha en pappa som bankar skiten ur dig en ingen alls...
Det finns många barn som helst skulle vilja slippa en av eller bägge sina biologiska föräldrar för att de behandlar dem så illa...
Visst är det tufft att leva ensam med barn, men allt jag läst om ensamstående kvinnor som inseminerar tyder på att det är väldigt välgenomtänkta beslut, att dessa kvinnor är väldigt noga med att ha ett nätverk av vänner och släktingar som kan hjälpa dem med avlastning och dylikt. Jag tror nog att de vet vad de gör!
Till storken flyger:
Det finns män som också vill ha barn utan att blanda in någon kvinna.
I det fallet har en kvinna rätt att vara surrogat. En man har rätt att hyra hennes livmorder. En man har rätt att köpa en kvinnas ägg.
Skicka en kommentar