Frustrationen var sådär rejäl när jag kom hem och jag kände bara att det var läge för en löptur. Annars hade jag nog skällt på allt och alla och inte var särskilt kul sällskap ikväll.
Det kanske är bra med frustration - jag körde nämligen järnet på mitt tröskelpass på 7 km (utan att ha ätit middag först...) och det höll hela vägen! Underbart!
Läs även andra bloggares åsikter om kvinna, löpning, hälsa, träning,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar