söndag, november 15, 2020

En fot framför den andra




Löpningen är mitt livselixir och det som håller mig stadigt kvar på jorden när stormarna viner. Det är inte alltid motivationen finns där  - snarare är det vanans makt som får mig att knyta på mig skorna och ge mig ut på en tur. Men löpningen är mitt andningshål och ger mig så oerhört mycket tillbaka och just därför är jag glad för att vanans makt är stor och stark när motivationen inte riktigt mäktar med.

Det här året har varit ett tråkigt löparår då alla löparlopp varit inställda. Jag hade ju som vanligt siktet inställt på GöteborgsVarvet och därefter var planen att springa ett marathon (mitt livs andra) men tjii fick jag för det. Alla dessa inställda lopp har gjort att fokus och motivation inte riktigt varit på topp utan jag har harvat på i mitt egna lugna tempo. Det är ju inte så att jag står och faller med lopp och medaljer men de är definitivt en stark motivator för mig. 

Nåja, vi får se vad nästa löpar år har att bjuda på. Prio nr ett är självklart att Corona ger med sig så att livet så sakteligen kan återgå till att återigen vara öppet. 

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Inga kommentarer: