Som gravid kunde jag ibland känna att jag var "allmängods". Det kom fram människor som jag inte kände särskilt väl och klappade på magen eller rörde vid mig. I början visste jag inte riktigt hur jag skulle hantera det utan försökte dra undan magen så gott det gick och komma med ursäkter och försöka gå därifrån.
Men i slutet av graviditeten var jag så förbenat trött på alla magklappningar och på att folk inte fattade "snygga vinken" om att jag inte ville bli klappad, och dessutom var tålamodet inte det bästa, så jag fräste ifrån till höger och vänster. Och se det hjälpte minsann! Men att vara på gränsen till otrevlig, för att freda sig själv, är inte särskilt roligt att behöva vara - men nödvändigt ibland!
Jag kan bara inte förstå hur folk tror att en gravid kvinna vill att just du går fram till henne och klappar henne på magen och är sådär förtrolig som bara vissa kan bli. Alltså är det bäst om man frågar först och klappar sen!
Andra bloggar om: Kvinna, Barn, Graviditet, Personligt,
Men i slutet av graviditeten var jag så förbenat trött på alla magklappningar och på att folk inte fattade "snygga vinken" om att jag inte ville bli klappad, och dessutom var tålamodet inte det bästa, så jag fräste ifrån till höger och vänster. Och se det hjälpte minsann! Men att vara på gränsen till otrevlig, för att freda sig själv, är inte särskilt roligt att behöva vara - men nödvändigt ibland!
Jag kan bara inte förstå hur folk tror att en gravid kvinna vill att just du går fram till henne och klappar henne på magen och är sådär förtrolig som bara vissa kan bli. Alltså är det bäst om man frågar först och klappar sen!
Andra bloggar om: Kvinna, Barn, Graviditet, Personligt,
6 kommentarer:
Jag trodde att det skulle kännas mysigt att bli klappad pa magen som gravid - jag har sett andra göra det - men när jag själv rakade ut för det var det mest obehagligt. Det är ju fortfarande min mage och inte barnets kind!
Javisst känns det konstigt, liksom att det blir liiite för personligt för min del. Vill bli tillfrågad om det är ok att klappa magen - inte att folk bara antar att det är ok.
Jag jämför med när barnet (gäller båda barnen) väl är fött så frågar ju folk om det är ok att ta på barnet, att hålla det osv. Dvs de visar respekt för individen.
Det är ju en jättebra affärsidé! Pins med "rör inte min mage", tröjor med en överkorsad hand på en gulröd förbudsskylt mitt på!
Varför ska allt göras så krångligt? Om man blir klappad på gravida magen är det väl självklart att personen i fråga gör det i all välmening? Ingen kan väl tro att någon skulle passa på och tafsa för att de finner det upphetsande? Jag tror snarare att klappen är en demonstration av gemenskap och välvilja samt förundran över livets mirakel.
anonym:
Det handlar inte om att vara krånglig eller så utan helt enkelt om att jag tycker inte det känns ok för folk att röra vid mig på det sättet. I alla fall folk som jag kanske inte alltid känner så himla väl.
Dessutom upplevde jag att kroppen var väldigt känslig för beröring - o då är det mindre kul om folk klappar på magen.
"Se men inte röra" är devisen, tycker jag! Eller om folk åtminstone kunde fråga innan!!!
Skicka en kommentar