Makt tilll varje pris

Jag har under flera år tyckt att det här med valår är en överdriven grej. Alla partier fjäskar för väljarna, pensionärerna ska få höjda pensioner, barnfamiljerna billigare barnomsorg m.m, men efter valet heter det plötsligt – om ekonomin tillåter. Den s.k valupptakten brukar sätta igång någon gång på vårkanten. Jämfört med andra länder är Sveriges valrörelse en relativt stillsam historia. Tills nu i dagarna som var....

För nu har socialdemokraterna visat sitt verkliga jag! De är så maktfullkomliga att en hög partifunktionär tycker det är ok att skriva ”anonyma” falska veckobrev och smutskasta en partiledare från ett annat parti. Inte nog med det här, en SSU-funktionär har dessutom haft en ”anonym” blog där han har kallat moderaternas partiledare, Fredrik Reinfeldt, för pedofil! Vad är det egentligen som driver en människa, ett parti, att bete sig på det här viset? Har man inte lärt sig respekt för andra individer? Tror de verkligen att väljarna är så korkade att de köper lögner och förtal? Det tror faktiskt inte jag. Jag tror fullt och fast på att ett riksdagsval vinner man på sin politik och inte på att förtala och baktala andra människor.

Är man riktigt cynisk, som jag ibland kan bli, så tror jag att det hela kommer att vara över om någon månad eller så. Partifunktionären med mailen och ssu:aren med blogen kommer säkert att hålla en låg profil ett tag framöver och sedan, vips, så är de tillbaka på spelplanen. Inga konsekvenser av deras handlande. Jämför det med utvisning i hockey, vanligtvis två minuter och sedan är det glömt och du spelar vidare. För så här går det ju till, det är praxis i svensk politik. Ju högre upp du är på rankingen och ju större misstag du gör desto bättre blir din befordran.

För egentligen , varför kan inte politiker (och näringslivshöjdare) faktiskt stå för hur de agerar och därefter ta konsekvenserna av det hela? Är makten verligen så korrumperad?!

Härlig dag

Efter en hektisk helg så såg jag fram emot en lugnare vecka. Men tjii fick jag för det... för igår, måndag, var det så mycket som skulle göras och hinnas med att jag knappt visste vad jag skulle börja med. Det värsta som finns är när man ska ringa olika kundtjänster....det är typ "var god dröj, du kopplas snart till handläggare", och där sitter man och väntar hur länge som helst. När man äntligen kommer fram så blir man hänvisad till nästa person. Jag har nu ringt mobiloperatören vid 4 olika tillfällen för att få rätt på ett abonnemang som jag förlängde i mitten av december. Efter alla dessa samtal är det fortfarande inte ordnat! Jag blir SÅÅ trött och irriterad!

Kände efter allt detta telefonköande att jag var tvungen att få lite frisk luft och se lite sol. För idag var det ett härligt vinterväder med glittrande solsken, snö och några minusgrader. Lillen och jag var ute och promenerade i nästan 2 timmar och det var så skönt som det bara kan bli. Har nu lovat mig själv att jag ska försöka ta vara på dessa härliga dagar lite oftare. Ska vara ute och promenera lite mera och inte skjuta upp det till helgen eller så. För egentligen, hur kul är det att ta sig en promenix när det är alldeles yllegrått ute?!

Tänkvärda citat

"Bättre att tiga och tas för en narr än tala och undanröja varje tvivel."
- Abraham Lincoln


"Det sägs många kloka saker på skämt, men det är ingenting mot de dumheter som sägs på allvar."
- Anonym

Det är ju bara tjejer...

I dessa OS-tider är det riktigt intressant att se och följa hur jämställd Tv-sporten och övrig massmedia INTE är. Kolla bara hur de duktiga hockeytjejerna uppmärksammas av TV och tidningar. Inte särskilt mycket alls, eller hur? De har i allafall tagit sig till OS-final och är garanterade minst OS-silver. Jämför dem med hockeykillarna som det redan har skrivits spaltmeter om och hur de har presterat. Hittills har det inte blivit mycket resultat men Tv och tidningar fokuserar fortfarande envetet på laget som inte tycks komma någon vart. Överbetalda manliga idrottstjärnor som inte presterar särskilt mycket under ett OS är inte ett dugg värda all den massmediala uppmärksamheten som de får. Hur mycket mer skattepengar ska SVT lägga ner på dem innan det får vara nog?

Ja tack till mer nyheter om de svenska idrottstjejerna, t ex hockeydamerna som kommer att komma hem med minst OS-silver från Torino, och till en mer jämställd sportrapportering. Lite funderingar kring hemkomsten för hockytjejerna - kommer de också att mötas upp flygvapnet när de kommer till stockholm? Ställer man till med jättefest på Sergels Torg med olika höjdargratulanter (för det gör man ju när hockeykillarna vinner medalj)? Hur jämställda är vi egentligen 2006?

Liten blir Stor

Jaha, idag var det dags att återigen känna sig trött, uppgiven och maktlös. Jag talar om det stora dagiskaoset i stan! Det är nämligen dags för Lillen att bli stor och börja på Dagis. Men det är faktiskt lättare sagt än gjort för det här att få en plats är nästan som att vinna på Lotto.
Vi hade fått rådet av nästan alla våra kloka vänner som redan har barn att det är bra att ställa sig i dagiskö så snart barnet , så att säga, har kommit. Goda lyssnare som vi är så följde vi rådet och ställde oss i kö relativt omgående och vi får då höra att vi är ute i VÄLDIGT god tid och att det inte skulle bli några som helst problem. Kommunen fick oss till och med att känna oss lite fjantiga eftersom det var nästan ett år innan det var dags för Lillen att bli stor och börja på Dagis.

Men, och nu börjar det bli riktigt stressigt, så i höstas när jag ringde kommunen och hörde mig för igen, för det var ju ca 4 mån, kvar innan det var tänkt att Lillen skulle börja, och då var det annat ljud i skällan. Nu fanns det helt plötsligt inga platser alls, någonstans! Det var 50 barn i kö på ett ställe och i ett annat område var det nästan 2 ½ års väntetid osv. Vad sjutton har hänt på 7 månader? Varifrån har alla dessa barn kommit? Helt klart fanns de ju inte i våras när vi ställde oss i kö för då lät det ju helt annorlunda!

Vi har ringt och ringt och ringt till alla möjliga dagis, kommunala och "privata", kooperativ osv. Var faktiskt på studiebesök på ett föräldrakooperativ som var helt underbart. Det kändes så rätt och de erbjöd oss också en plats där. Tyvärr kan vi inte tacka ja eftersom min man reser mycket i tjänsten och det är en hel del föräldrainsatser som man ska göra. Det handlar t ex om jourdagar och städdagar varje månad plus lite annat och vi har tyvärr inte den möjligheten att ställa upp på det. Vi hade kanske kunnat det om vi hade haft familj i stan men det har vi inte eftersom de bor i Storbritannien och på västkusten/ i Kroatien. Så nu ringer vi lite till och har många och långa kontakter med kommunen. Det känns så förbenat tröstlöst eftersom det är tänkt att Lillen ska börja i mitten av mars men än idag har vi inte fått nån plats någonstans!

Kommunen gör, i mitt tycke, det svårt för alternativa utförare att starta verksamheter och det gäller framförallt familjedaghem (dagmamma) som man helt har stoppat. Vi har först och främst önskat att få en dagmamma men det är helt omöjligt för kommunen rekryterar inga nya då de helt vill styra att barnen går på dagis. Hur kan man neka att någon startar eget företag med F-skattsedel att bli dagmamma? Vad har hänt med den fria företagsamheten? Jag är trött på att nästan alla barnomsorgssubventioner går till dagisplatser. Jag vill ha dagispeng likväl som man får skolpeng så att jag mera fritt kan välja vilken barnomsorg jag vill ha till mitt barn. Hur svårt kan det vara? Sverige är sannerligen den sista Sovjetstaten i Europa!