tisdag, november 03, 2009

Religionsfrihet i den offentliga skolan


Som medborgare i ett sekulariserat land har jag ingen förståelse för religiösa tecken i den offentliga skolan. Väljer man däremot att sätta sina barn i en privatskola/friskola så är det helt och hållet upp till skolan och föräldrarna om de vill tillåta religiösa tecken eller ej. Men i den offentliga skolan kräver jag religionsfrihet! Camilla Grepe skriver mycket klokt om det detta.

Religion - Politik - Utbildning - ska aldrig blandas ihop. Demokrati med bl a yttrandefrihet är oerhört viktigt att slå vakt om. Likaså är rätten till religionsfrihet. Det är därför dags att dessa tankar och grundläggande värderingar också flyttar in i utbildningsväsendet.

Italien har nu fått ett domslut emot sig. Europadomstolen och uppmanas nu att ta ner krucifix från sina klassrum.
"Krucifixen kan upplevas som ett stöd av religiösa elever, men också stöta de elever som utövar andra religioner eller är ateister", finner
domstolen. Staten bör avstå från att påtvinga individer en tro i lokaler
där de är tvungna att vistas. Målet med utbildning är att fostra till kritiskt
tänkande."
Samma sak bör ju också gälla Sydtyskland och Bayern där katolicismen är hyfsat stark. Även där har man i de offentliga skolorna krucifix i klassrummen.

Självklart protesterar påven mot det här - men med bakgrund av hur krucifixen kom upp i klassrummen så bör han kanske vara betydligt mer medgörlig och respektfull gentemot andra trosuppfattningar än vad han själv står för:

"Två italienska lagar stiftade under 1920-talets fascism gjorde krucifixen obligatoriska i skolorna. Lagarna gäller fortfarande tekniskt, men har inte tillämpats strikt sedan 1984, när kyrkan skildes från staten."

Att katolska kyrkan och fascismen stod varandra mycket nära under en lång period
är inte något att vara stolt över. Jag tycker därför att påven och katolikerna borde kunna se längre än näsan räcker och acceptera att utbildningsväsendet i ett modernt Italien ska stå fritt från religiöst inflytande. Men som alltid är Katolska kyrkan ovillig till frivilliga förändringar. De håller sig fast med näbbar och klor och släpper inte taget förrän de tappar allmänhetens stöd. I det fallet är de lika påverkbara som vilket storföretag som helst. Eller är de som vilka mediatörstiga fnask som helst - "Dålig PR är bra PR!"

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

10 kommentarer:

Fairymary sa...

Det här nyhetsinslaget har gjort mig uppmärksam på att krucifixet med den korsfäste Jesus på faktiskt representerar ett tortyrredskap ....och självklart bör man ta ner sådana från väggarna...

....annars tycker jag att kristna symboler kan vara OK i ett land med ett kristet kulturarv, Mycket blir obegripligt om de tas bort bara rakt av...

Vilket liv! sa...

Redan de gamla romarna använde korsfästning som tortyr- eller avrättningsmetod....

Visst är vi ett "gammalt" kristet land men frågan är om det offentliga rummet ska vara neutralt så att alla känner sig lika hemma, eller om vi ska skylta med krucifix och andra kristna symboler och skapa utanförskap?!
Jag menar att det inte bara är individer med annan religiös tro som kan känna ett utanförskap utan även de individer som inte har en tro.

Anonym sa...

Det är ett dom gjort av jurister, alltså folk som är inte demokratiskt valda, utan hänsyn till italiensk kultur och kulturarvet.
Det är helt enkelt löjligt, för en internationell instans tvingar ett land att ta bort en del av sin kultur. Det borde vara det italienska folket *själv* som skulle ta frågan, eller hur?
Den där stackars kvinna har allt rätt att vara ateist, och att inte tycka om krucifix i skolor, men hon bör lära sig vad ordet tolerans betyder.

Fairymary sa...

Utanförskap tror jag vi skapar inuti oss själva.

Jag har personligen upplevt mig själv som udda och utanför i de flesta grupper ...tills jag kom på att det handlade om mig och min attityd, inte om omgivningen.

Vi är alla olika vad gäller både det ena och det andra, trosuppfattning är bara en kategori bland många.

Vilket liv! sa...

nordicdevotee:
Alla länder har sin kultur och sina traditioner - dessa är inte statiska utan förändringsbara. Det finns en mera öppenhet och tolerans mot oliktänkande - dvs inte kristna - genom att respektera att det offentliga rummet ska vara neutralt.

USA är ett gott exempel på detta - de flesta amerikaner är mer eller mindre djupt troende och går i kyrkan och tror på skapelseberättelse/kreationism osv. men ändå är deras offentliga skolor helt fria från religiösa tecken inkl. morgonbön.

Det kallar jag för T O L E R A N S!

Vilket liv! sa...

Fairymary:
Visst kan det ibland vara så att vi har en inställning/attityd som du säger som gör att vi hamnar i ett utanförläge.

Då är ju den viktiga frågan hur vi kan göra för att öka acceptansen för att färre ska känna utanförskap? Neutrala mötesplatser kan ju vara ett exempel.

Fairymary sa...

Ja....vad är en neutral mötesplats?

Jag har inget emot sådana i den mån de finns....

Det finns alltid något att haka upp sig på om man nu behöver göra det....konsten, utsmyckningen, gardinerna....

Viktigare för mig är att jag kan SAMTALA om det jag ser och hör. Fråga: vad betyder det för dig? Berätta vad saker och ting betyder för mig...avladda symbolerna deras "magi" ....eller förmåga att trigga till irritation eller i sämsta fall känsla av utanförskap.....

Vilket liv! sa...

Fairymary:
Tja, neutrala mötesplatser kanske låter lite högtravande men jag tänker mig kanske att skolor, universitet, bibliotek, sjukhus, offentliga myndigheter kan vara sådana.

Religion och religiösa tecken kan vara oerhört känsligt för många. Rena sprängstoffet till och med. Och det gäller nog oavsett om man är troende eller inte - åsikter har de allra, allra flesta kring religion.

Att då avvara dessa symboler gör att andra diskussioner kan dryftas och ventileras.

Fairymary sa...

Ja, jag är medveten om att religiösa symboler är laddade för många. Men om man tillåter det att bli sprängstoff för en har man verkligen gett religionen orimlig makt....menar jag....

Vilket liv! sa...

Fairymary:
Av någon "outgrundlig" anledning har religionen tillskansat sig en oerhörd makt - både uttalad och outtalad. Och detta vare sig man vill eller inte.

Tänker bl a på debatten om heltäckande slöja (niqab)- om detta ska vara tillåtet eller inte tillåtet inom t ex skola, barnomsorg. I det här fallet är ju niqab en religiös symbol.