tisdag, juni 09, 2015

Påsk i husbilen, del 3

Vi hade bestämt oss redan innan avresan mot Berlin att vi skulle köpa Berlin Welcome Card för att så smidigt som möjligt att kunna ta oss runt i stan. Biljetterna gav oss tillgång till S-bahn, U-bahn och bussar inom två av de tre zonerna vilket var fullt tillräckligt för oss.

Det blir lite annorlunda storstadssemester när man har barn med sig. Tempot blir lägre och man får sålla lite mer när det gäller vilka saker man kan se och göra.

Den imponerande centralstationen - Hauptbahnhof.
Vi tycker om arkitektur och kunde inte motstå att gå in på den stora glasade centralstationen och kolla runt lite. Vilket häftig och luftig byggnad de har skapat.

Jag tycker verkligen om att man har bevarat det gamla samtidigt som man bygger till en nydanande kreation och där är Reichstag ett läckert exempel på detta. Den stora imponerande glaskupolen är ett lysande exempel på det. Vi hade gärna velat bokat in oss på en guidad tur i Riksdagshuset och i glaskupolen men tyvärr var allt fullbokat under hela påskveckan.
Reichstag - Riksdagen

Reichstag - Riksdagen

Nästan bredvid riksdagshuset ligger ett imponerande ryskt krigsmonument. Jag blev så känslomässigt berörd när jag gick omkring och läser namnen på de stupade och ser att de var så unga. Många var i sena tonåren eller i tidiga tjugoårsåldern när de föll. Dessutom var det många som stupade alldeles i krigets slutskede, i slutstriden om Berlin. Krig är alltid så meningslöst - det är politikerna som bär skulden för vansinnet men det är de små människorna som betalar det högsta priset - med sina liv.

Ryskt krigsmonumentet vid Brandenburger Tor

Brandenburger Tor
Från krigsmonumentet kan man se Brandenburger Tor. Den byggnad som Berlin i mångt och mycket förknippas så starkt med. När jag var i Berlin under hösten 2013 så var det ljusspel över hela staden och just Brandenburger Tor var upplyst i de mest fantastiska mönster. Att nu se monumentet i dagsljus ger det helt klart en annan dimension.

Brandenburger Tor

Björnen är både staden Berlins och delstatens Brandenburgs symbol och återfinns på dess vapensköld. Man kan se björnar över hela staden i olika tappningar och här nedan har amerikanska ambassaden gjort en egen "Frihetsbjörn".

En Berlin-björn i amerikansk tappning
Det var nästan en känsla av overklighet att stå vid den tidigare gränskontrollen, Checkpoint Charlie. Att veta att här gick så sent som på 1980-talet gränsen mellan diktatur och demokrati, mellan ofrihet och frihet. Det skapade onekligen en hel del tankar hos både barn och vuxna i familjen.
Nu lämnar du det fria Väst-Berlin! Öst-Berlin, nästa!
Checkpoint Charlie
Hela minnesplatsen är stor! Den rymmer ett stort antal stenblock i olika höjder vilket skapar en effekt av ensamhet. Synintrycken är begränsade på grund av stenblocken och ljudet begränsas till ett svagt brus i bakgrunden. Jag upplevde en överväldigande känsla av tomhet och ensamhet när jag gick omkring här. 
I ena delen av minnesmonumentet har man, enligt vänner till oss, skapat ett oerhört intressant museum över förintelsen. Vi hann tyvärr inte med att besöka muséet utan får spara det till nästa Berlin-besök.

Minnesplats för förintelsen
Under våra dagar i Berlin har vi sett och upplevt mycket. Historien har varit oerhört påtaglig vilket har berört hela familjen. Både jag och maken har ett stort historieintresse och vi har verkligen försökt berätta så mycket vi bara kunnat (och ansett lämpligt) för barnen om de platser vi har besökt och de händelser som ägt rum. Ungarna sade vid något tillfälle - "mamma, det här är mer intressant än historian i skolan". Ett sådant gott betyg får vi helt enkelt bara tacka och ta emot!

We´ll be back!


Läs även andra bloggares åsikter om , ,  

måndag, juni 08, 2015

Tänkvärt på måndagen


"Take a deep breath. It's just a bad day,
not a bad life."
- Unknown

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag, juni 06, 2015

Grattis Sverige!

Idag 6 juni firar vi Sveriges Nationaldag! Grattis Sverige! Hipp, hipp hurra!








Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag, juni 05, 2015

Påsk i husbilen, del 2

Till slut tog även strandhänget på Tropical Islands slut och det blev dags att fara vidare mot huvudstaden Berlin. Vid det här laget längtade vi efter att starta motorn och få upp lite värme i bilen. Vi hade nämligen varit utan gas (tomma flaskor) i nästan två dygn. Och som vi hade frusit. Brr, det var kallt när det var nollgradigt ute och ingen värme fanns att få i husbilen.

Vi körde på i makligt takt upp mot Tegel, Berlin och hittade lätt in till ställplatsen. Vi kom dit strax före lunchtid och receptionen var då stängd för "Mittagsruhe".  De hade hjälpsamt nog satt en lapp på fönstret där våra namn stod och vilken plats vi hade fått. Så det var bara att ställa upp och koppla in elen och få igång lite värme i bilen.

Efter lite lätt lunch ville vi så klart ge oss ut och utforska lite grann. Ställplatsen ligger granne med en härlig park och vi såg att där fanns en hel del geocacher som bara väntade på att bli loggade.

En oäkta trädsvamp - lyfter man på den så ser man geocachen.

Mitt i ett bostadsområde, villor och lägenheter, hittade vi det här muromgärdade området. En stor fastighet som under tiden i Östtyskland tillhörde Stasi.

En stor och naturlig bit av trädbark - vrider man på den så är geocachen därunder.

En samling stenar vid ett monument - lyfter man på rätt sten så hittar man en geocache.

Dicke Marie - Berlins äldsta träd, ca 800 år gammalt. En geocache finns i närheten.

Den största trädstumpen i Berlin, Och så klart finns det en geocache alldeles i närheten.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

onsdag, juni 03, 2015

Sommarpratare 2015



Varje år ser jag fram emot att de släpper vilka som ska bli årets sommarvärdar.  Jag kikade igenom listan och måste faktiskt erkänna att jag är lite besviken. Min känsla är att sommarpratarna är lite "beige", så där lagom mellanmjölk och slätstrukna.

Nåja, jag har i alla fall hittat tre stycken personer som jag kommer att lyssna till  - 8 juli Hédi Fried, 27 juli Alice Teodorescu och sist men inte minst 13 augusti vår tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Den odemokratiska demokratin



Sverige är sannerligen landet lagom - där får och bör inga andra åsikter/tankar/funderingar uttryckas offentligt om det inte är i samstämmighet med de övriga i rummet.
"För att komma till rätta med problemet måste vi erkänna att det existerar. De som förnekar åsiktskorridoren är i själva verket dess väktare och murarmästare."
Jag som är offentliganställd med liberala och borgerliga värderingar känner igen det här fenomenet allt för väl. På min arbetsplats är socialdemokrater, vänsterpartister och en och annan miljöpartist de som dominerar. I alla fall är det de som på ett självklart och stöddigt sätt hörs och syns allra mest när vi diskuterar och resonerar kring till exempelvis välfärdsfrågor. När jag inte delar deras åsikter när det till exempelvis handlar om att fritt få välja skola till mina barn eller sjukvård blir jag genast ifrågasatt varför jag ens arbetar inom offentlig sektor och även min människosyn ifrågasätts på grumliga grunder.
"Jag talar inte om några extremister eller galningar, utan om vanliga allmänborgerliga personer som frysts ut och motarbetats för att de varit öppna med sina åsikter."
Och även mitt fackliga engagemang ifrågasätts eftersom jag är liberal. Så illa är det faktiskt! Som om jag nästan vore värsta odjuret bara för att jag inte röstar socialistiskt.Och min arbetsplats är inte direkt liten heller...

Så hur kommer vi väck från dessa odemokratiska förhållningssätt? Hur kan vi istället börja uppskatta politisk mångfald även inom den offentliga sektorn? Eller är det så illa att man fortfarande måste ha rätt partifärg och partibok för att slippa bli utfrusen på en arbetsplats eller för att kunna göra karriär?

Jag säger självklart nej tack till den här åsiktskorridoren. Sverige slår sig för bröstet och talar varmt om demokrati och åsiktsfrihet men hur är det egentligen i praktiken. Står vi inte närmare Nord Korea på den punkten? Enfald framför mångfald?

Andra ledare/krönikor om yttrandefrihet och demokrati.






Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Påsk i husbilen, del 1

Bara en si så där två veckor efter att vi hade hämtat hem husbilen bestämde vi oss för en påsksemester på hjul. Och varför inte då åka till Berlin? Med en avstickare till Tropical Islands.

Så med kort varsel började jag tokleta efter ställplatser i Berlin och hittade efter ett kort tag en bra sådan i Tegel.

Sedan blev det till att jaga fatt i färjebiljetter. Vi funderade hit och dit och bestämde oss till slut för att  åka Trelleborg- Rostock, en rutt vi faktiskt aldrig har åkt tidigare. Det fanns bara biljetter kvar till eftermiddagsavgången och vi skulle då vara framme i Rostock ca kl. 21. Nåja, det vara bara att gilla läget, boka biljetten och leta efter lämplig ställplats i stan.

Rostock: Vi hittade inte ställplatsen men väl en central p-plats alldeles utanför ringmuren. Lillen ville ta en takluckebild den här tidiga och frostiga morgonen.

Efter en tidig start satte vi av mot Tropical Islands och kom fram vid lunchtid. Vi hade bestämt oss för att inte ta in på campingen som vi gjorde förra gången utan nu skulle vi istället stå utanför badet, på den stora parkeringen med alla de andra husbilarna och husvagnarna.

Gratis ställplats utanför Tropical Islands.

Sol och bad fast inomhus!

Härliga pooler

Fin omgivning och mysiga restauranger och caféer
Badlandet ligger mitt ute på ett gammalt flygfält och runt omkring finns det bland annat gamla hangarer och andra byggnader från tiden när området var ett aktivt flygfält. Vi var ju helt enkelt tvungna att geocacha lite.

En gammal hangar som idag är konferenslokal

Militärtema: En geocache maskerad till läskig mina

Vi fick några härliga baddagar i den tropiska värmen innan det var dags för avfärd mot Berlin.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

tisdag, juni 02, 2015

On my feet again



Äntligen har dagen kommit! Dagen då jag fick inspiration till att så sakteligen knyta på mig löparskorna och ge mig ut på en runda. Jag är lika ringrostig som en gammal konservburk men vad gör egentligen det?

Jag har bestämt mig för att börja långsamt och varva gång med jogging för att inte åka på någon onödig belastningsskada eller liknande. Måtte den förbaskade slemsäcken i höger häl hålla sig på mattan! Och ryggen också för den del!

Det blev 35 min ute i friska luften och nästan 3,3 km.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

söndag, maj 31, 2015

Ingen vanlig söndag


Mor, lilla mor, vem är väl som du? Idag har du funnits extra mycket i mina tankar och jag kan inte låta bli att undra hur du har det. Det hugger till i bröstet av längtan och saknad efter dig. Ungarna saknar dig också jättemycket ska du veta! Jag hoppas du har det gott där du är.

Idag är ju också min dag och mina ungar har gjort så fina teckningar och kort. Den fina blombuketten med rosa rosor och vita sommarblommor har de minsann också valt ut.

Ha de gott!
Vi hörs och vi ses, mamma!

Många kramar
Din dotter

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag, maj 30, 2015

Avdelningen för Härkskarteknik

Och nu har vi kommit till Avdelningen för Härskarteknik: 
"Var tacksam, det finns de som har det värre".
Och då är annan åsikt i sakfråga eller kritik i sakfråga inte ok, eller vaddå?! Härskarteknik och politisk korrekthet har helt klart vissa mindre trevliga likheter varandra.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag, maj 29, 2015

Helgvisit i Norrköping

Förra helgen var vi ju på visit i Norrköping och besökte bland annat den riktigt bra utställningen "NASA- A Human Adventure". Vi hann också med att strosa runt i det underbara Industrilandskapet och ett besök på Arbetets museum med caféet Strykjärnet.

En stor eloge till alla som har varit med och skapat och bevarat det här spektakulära landskapet som i mitt tycke är i världsklass. Nästan som London Docklands!

Strykjärnet, en klassisk bild

Strömmen brusar för fullt

Vattenfall mitt i stan

Mysiga promenadstråk bland gränderna

Ställplats för husbilen: Centralbadets p-plats. Inte särskilt hög mysfaktor men det fick duga för den här gången.


Läs även andra bloggares åsikter om Husbil, ,

torsdag, maj 28, 2015

Trolldag i skolan

Förra veckan kom det en lapp från skolan...som skrev att det just idag är Trolldag för Lillans klass. Hela dagen. De MÅSTE  komma till skolan utklädda till Troll. Japp, så stod det faktiskt på lappen. ALLA BARN ska vara Troll. Punkt slut. Inga undantag.

Jaha, och vad gör man egentligen på en Trolldag då? Jo, barnen leker med sina fadderbarn. Alltså ingen skolundervisning för Trollbarnen utan enbart lek och korvgrillning i skogen. HELA DAGEN.

Hur tänker skolan egentligen? Skolresultaten i Sverige är inte de bästa men vi anser oss ändå kunna lägga en hel jäkla dag på att leka Troll i skogen! Sorry, men jag håller inte med om det!

Om det vore så väl att det bara handlar om en dag per år för sådana här tokerier. Men det är inte bara en dag per år. Det är många dagar per år som går åt till att vara Troll i skogen, FN-dagen firas under en heldag (ingen undervisning då heller), Lucia-dagen är inte bara en dag utan klasserna lusar för allt och alla. Tror Lillens klass missade ett par dagars undervisning för att de tränade på Lucia-förställning och sedan var det ju så klart själva Lussandet också.

För att inte tala om påskpysseldagar, julpysseldagar, skolans stängningsdagar (fyra stycken per år) och så vidare!

Det är inte kul längre! Hör ni det! Jag vill att mina barn ska gå i skolan - inte på någon pysselverkstad! Jag vill att mina barn ska göra skolarbetet i skolan - inte att ni ger mer läxor och stjälper över jobbet på föräldrarna för att ni inte hinner med under skoltid på grund av alla "sidoaktiviteter". Nej, det är faktiskt inte ok!



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag, maj 27, 2015

Det är ok att vara mördare - vi gillar dig ändå

Sverige har ingen strategi för att hantera individer som återvänder till Sverige efter att frivilligt ha mördat för ISIS. Sverige står handfallna inför problematiken att faktiskt våga ställa sig rakryggat upp och säga att dessa skitstövlar ska åtalas och inte gosas med. Som vanligt skriver Alice Teodorescu i GP klokt om saken. Men frågan kvarstår! Varför har ingen åtalats för terrorbrott?

Roger Haddad vågar ställa tuffa frågor och jag hoppas att han får ett gediget svar på sin interpellation och inget goddag-yxskaft-svar.

En intressant synpunkt som han tar upp är hur man ska göra med dem som har dubbla medborgarskap:  "Om man begår avskyvärda terrorbrott så anser jag personligen att man ska kunna utvisas om man har ett annat medborgarskap".
Det här är oerhört intressant och bör självklart vara ett inslag i debatten. Dessa individer som väljer ISIS framför fred och demokrati har förverkat sin rätt att bo i Sverige. De som har dubbla medborgarskap ska självklart utvisas till sitt andra hemland. För här har de inget att göra!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag, maj 26, 2015

Medlemsmöte

Det laddas för lönerörelse som drar igång strax efter sommaren och nu har vi inom facket högtryck. Det är medlemsmöten på löpande band och vi pratar lön, lön och åter lön. Förutom lön pratar vi också mycket arbetsmiljöfrågor och här upplever vi att medlemmarna många gånger är oroade över den försämrade arbetsmiljön. Både den fysiska såväl som den psykosociala arbetsmiljön får låga betyg i medarbetarundersökningar.

Otydlig styrning, oklara roller och vingklippta medarbetare som inte ges utrymme eller förtroende att använda sig av sin professionalism i sitt arbete bäddar inte för ett gott arbetsklimat. Man upplever att organisationen mer eller mindre är toppstyrd och att de "där uppe" inte har kunskap (eller vill skaffa sig den kunskapen) om vad "de därnere" arbetar med och hur arbetet upplevs och/eller skulle kunna göras bättre. Man upplever ett ökat avstånd mellan "teoretikerna" och "praktikerna" och vi måste här hjälpa till att hitta övergångar och bryggor för att samarbetet ska flyta på bättre.

Under medlemsmötena är frågorna många och tuffa. Det är bra. Vi som förtroendevalda måste alltid ta våra medlemmars frågor och funderingar på största allvar. Medlemmarnas väl och ve är det vi arbetar stenhårt för.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Husbil istället för Husvagn

är det som gäller för oss numera. Vi har efter närmare 12 år med husvagn bytt över till husbil istället vilket känns riktigt häftigt. Och spännande. Och kul. Nu blir det ännu mera äventyr för våran familj.

Carado 464


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

måndag, maj 25, 2015

Tänkvärt på måndagen



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Frihet och Demokrati är religionens motsatser

Jag tror inte att man kan förena bokstavstrogen religion med demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och tryckfrihet. Det är absurt och naivt att tro att det går. Bokstavstrogen religion tillåter endast sin sanning och det är de religiösa ledarna som har tolkningsföreträde på ALLT.

Sabatina James historia och åsikter är starka men de är värda att lyssnas till. Jag räds över hur lätt västvärlden backade från  Tryckfrihetens barrikader så snart Islamisterna började hävda att de som inte tyckte som dem var islamofober.

Det är fruktansvärt att Sverige idag inte förmår hantera återvändande ISIS-folkmordsförbrytare utan istället vill erbjuda dem jobb, bostad och utbildning. Nej, de hör hemma i en rättegångssal där de ska dömas för folkmord och till långa fängelsestraff.



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag, maj 23, 2015

Rakt söderut


åkte vi igår och idag var det så dags för utställningen NASA - A Human Adventure.

Hela familjen tyckte att utställningen var riktigt bra. Och vem kan egentligen låta bli att gilla coola rymdgrejer?










fredag, maj 22, 2015

Allt blir inte som man tänkt sig

Hur man än önskar så blir inte livet alltid som man tänkt sig. Det händer saker som man inte rår över. Man står ibland handfallen inför skeenden och förmår kanske i bästa fall bara plocka upp bitarna. Man väljer bort det som inte är nödvändigt för att få vardagen att gå ihop.

Efter att tidigare haft en fantastisk längtan efter löpning började jag under förra sommaren att tappa sugen. Hälen värkte, blev inte bättre, tejpningen hjälpte inte och sjukgymnasten ryckte på axlarna och ordinerade vila. När till och med min älskade löpning lades på hyllan fick även bloggen ta en paus. Jag mäktade helt enkelt inte med.

Efter semestern blev det organisationförändring på jobbet, tempot ökade rejält och jag vaknade ibland nattetid och undrade hur tusan jag skulle fixa allt. Ungarnas aktiviteter fick en all-time high och jag kunde lägga till frilansande taxichaufför till föräldrarollen vilket andra föräldrar drog nytta av. Svårt att säga nej när hjulen rusar på i allt snabbare takt.

Under hösten och våren har fokuseringen legat på familj och jobb. Punkt slut. Inget annat har funnits med i bilden och jag har blivit förbannat bra på att säga NEJ!

Så nu, kanske det finns en chans att skorna snart får skåda dagsljus och känna skog o asfalt under sulorna igen. Jag kanske är på väg tillbaka. Tillbaka till mitt springande jag. För jag börjar så smått längta dit.


onsdag, april 23, 2014

Nystart och omstart



Long time, no seen. Bloggtorkan har varat alldeles för länge men nu ska jag försöka komma igång igen.

tisdag, augusti 06, 2013

Tunga steg

Jag är egentligen ingen idrottsmänniska sådär före lunch men tänkte ändå testa o ch se hur det går. Jo tack, det gick...INTE BRA. det var tungt, jobbigt och inte alls särskilt kul. Löpningen ska ju kännas rolig och ge mig energi och inte som imorse - vara en nedbrytande kraft. 

Nu har jag i allafall provat mig fram och det är bara att inse att framöver kör jag efter-lunchrundor! 

Idag fick jag ihop 5 tunga km. 

torsdag, juli 04, 2013

Blingig medalj dagen till ära


Dagen till ära sprang jag en 5km runda och förtjänade då den här fina medaljen "Indenpendence Day Dosh 2013" till förmån för cancerforskningen. Härligt!


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Happy 4th of July



Hipp, hipp hurra, stort grattis till USA på nationaldagen!



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

onsdag, juli 03, 2013

Onsdagsrunda

Härligt, soligt och möjlighet till solotid på eftermiddagen. Helt oslagbart. Maken och ungarna gav sig iväg till badstranden för lite grillning och dopp i sjön. Själv gav jag mig ut på en löprunda för att förtjäna en utav mina Bling-medaljer - US Road Running 10km för juli månad.

Det var riktigt tungt och jag måste erkänna att jag inte riktigt klarar av värmen så som jag trodde att jag skulle. Lite grann av en besvikelse. Men, men, det får gå ändå och så länge jag är ute och gör mitt bästa så är jag nöjd.

Garmin visade på 10 km på 1h 13min 35s


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Glammig i spåret

Min nya löparkjol "Run Baby" från Lunatikathletik.com

Med matchande kompressionsstrumpor "Rockin Dots"


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag, juli 02, 2013

USA-bling


Som inspiration/morot för att komma vidare i löpningen har jag anmält mig till flera virtuella lopp på nätet. Man springer för välgörenhet och får en medalj som belöning. Det är faktiskt oerhört inspirerande och just den här medaljen fick jag kuta en kvartsmara för att förtjäna och sponsrade då samtidigt leukemiforskningen. 

Så nu har jag flera virtuella lopp inplanerade. Ja, faktiskt så blir det nästan ett lopp i månaden och de varierar mellan att vara 5 km, 10 km och halvmaror. Jag stöder för det mesta cancerforskningen men något enstaka är lite annat smått och gott.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

söndag, juni 30, 2013

Söndagslöpning



Vaknade imorse av att regnet öste ner och kände genast en stor besvikelse. För idag var ju dagen för mitt långpass. Nåja, efter några timmar slutade regnet och jag fick äntligen på mig springskorna. Jag hade laddat för ett riktigt långpass och det var precis vad det blev.

Jag sprang ner mot och längs med Mälaren under flera kilometer och det var så härligt så. Sedan var det dags att vända tillbaka och när Garmin visade på 21,1km, halvmaradistansen, blev lyckan total! Så himla häftigt att ha tagit mig igenom den distansen. Så nu får jag klura på ett spännande lopp att anmäla mig till snart. Kort sagt en underbar söndag!

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag, juni 28, 2013

Ett år sedan


Tiden har gått omärkligt fort. Det är nu ett helt år sedan du lämnade oss. Det var alldeles för tidigt. Vi saknar dig och längtar efter dig. Vi hade så gärna velat ha dig kvar hos oss.

Livet är annorlunda idag än vad det var för ett år sedan. Det är lite tommare och barnen saknar sin mormor och jag min mamma väldigt mycket. Tiden stannar inte upp och vi tänker på dig varje dag och du är alltid med oss i vårt liv.

Många kramar från ungarna, mig och maken. Vi älskar dig!



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

tisdag, juni 25, 2013

Skitrunda

Fy och blä! På jobbet idag var jag riktigt laddad för kvällens pass. Kom hem, fixade middagen och busade med ungarna och var fortfarande laddad för kvällens pass. Undrade var maken höll hus och blev orolig när jag ringde och ingen svarade. Blev skitförbannad när jag på väg ut för kvällens pass upptäcker att han tagit min Garmin utan att först ha sagt till. Blev än mer förbannad när han kom hem och nonchalant bara säger "vadåda?"

J-vla skit! Blev i allafall 7,2 km vilket är bättre än ingenting (men inte vad jag från början hade laddat för!!!) Fy och blä alltså!


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag, juni 23, 2013

Gjort!

Japp, det var bara att bita ihop och ge sig ut. Hade en rosa post-it lapp med vad jag skulle göra i ena handen och vattenflaskan i den andra. Och så var det bara att bita ihop och ge järnet.

Intervaller stod på schemat och intervaller blev det. 8x3 min med 1 min vila däremellan. Allt som allt slutade det på 7,4 km. Riktigt gott!


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kidsen är borta



Det händer egentligen alltför sällan. Men när det sker är det riktigt ljuvligt. Ungarna har lånats ut till kompisar över hela dagen och både maken och jag är lite villrådiga. Huset är tomt och så tyst. I vanliga fall är det full rulle med ungar och kompisar som kommer och går. Men nu njuter vi av lugnet (före stormen).

Maken gav sig i förmiddags ut på en lång cykeltur och fick ihop nästan 3 mil! Jag sitter i soffan och spelar Wordfeud och chattar på Facebook. Och försöker ladda för ett intervallpass. F-n också, jag får alltid en sån lättare ångestattack över dessa intervallpass. Hur sjutton kan jag göra för att få dem att kännas lite mer inspirerande? Jag tänker så det knakar och om någon har bra tips på hur jag kan börja älska, eller i alla fall tycka om intervaller så hör gärna av er! :)



Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag, juni 22, 2013

Dagen efter

ett härligt midsommarfirande med fantastiskt väder, god mat och trevligt sällskap så var det dags för veckans första löprunda. Ja, faktiskt är det så illa. Jag har inte tagit ett enda löpsteg under hela veckan på grund av lite känningar i ena knäet. Ibland är det bättre att vila någon dag extra....

Men idag var det dags för 8 km. Och jisses vad jag fick slita för att inte bara lägga mig i diket och stortjuta! Det var tungt, jobbigt och vare sig knoppen eller kroppen var med på noterna.

Jag får banne mig se det hela som en bragd att jag faktiskt tog mig igenom 8 km på 59,09 min.



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag, juni 17, 2013

Tänkvärt på måndagen


"Good things come slow - especially in distance running."-  
Bill Dellinger, University of Oregon coach



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag, juni 16, 2013

Springa långt

Dagen efter kvartsmaran kändes både kroppen och knoppen oförskämt pigga. Det blev till att ge sig ut på en eftermiddagsrunda som till slut landade på 16 km. Solen sken och vinden var ljummen. Helt underbart! Ibland behöver jag inte så mycket för att känna mig sådär härligt lycklig.

16 km sprangs på 1h 57min 03s.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

lördag, juni 15, 2013

Å-varvet kvartsmarathon



Idag var det återigen dags för tävlingslopp nämligen Å-varvets kvartsmarathon. Jag lyckades få med mig en kompis bara så där. Två tjejer på egen hand. Utan ungar och partners. Bara skratt och tokigheter bäddade för en skön road trip.

Vi hade en fantastisk tur med vädret och hela loppet (och allt runt omkring) var superbra organiserat. Tummen upp för dem!

Kompisen springer betydligt snabbare än jag men vad sjutton gör egentligen det?! Huvudsaken är att man är nöjd med sin egen insats. Och jag tänker absolut köra repris igen nästa år.

10,549 km sprang jag på 1h 11 min 32s


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag, juni 13, 2013

Grattis på födelsedagen kära mamma



Idag är din födelsedag och du skulle ha fyllt 76 år. Du är saknad och älskad varje dag, Vi tänker på dig, pratar om dig och vet att du är med oss i allt som händer i våra liv. Ungarna kikar efter dig bland molnen och hävdar med bestämdhet att de ibland får en glimt av dig däruppe. Jag tror dem.

Ett stort grattis på födelsedagen mamma!



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag, juni 11, 2013

Dags för lopp

Kände mig lite spontan idag och efteranmälde mig till Mälarenergis Stadslopp i stan - och drog till med 10 km sträckan. Ibland är det skönt att kunna spontananmäla sig och bara rafsa ihop lite springkläder och off I go liksom. Spiken i foten just idag var att någon i familjen (det vill säga INTE jag) inte hade laddat Garmin och som grädden på moset så är det något strul med min mobiltelefon. Så jag kan inte precis säga att jag var en happy bunny när jag åkte in till stan.

Jag laddade för uppvärmning med Friskis & Svettis och kände mig himla stolt över att jag klarade det hyfsat bra. Jag är annars katastrofalt dålig på att få ihop armar och ben - koordinationen fungerar bara inte.

När starten gick så gick hela tiden tankarna till att jag måste hålla igen och inte rusa iväg som en tokdåre i början. För då håller jag inte sträckan ut! Jag gjorde mitt bästa men jag tycker det är svårt att springa på känsla och jag tyckte att "allt och alla" sprang på bra vilket gjorde att det blev än svårare för mig att hålla koll på tempot.

Efter lite funderande så bestämde jag mig för att springa/gå under ett par kilometer och det visade sig vara ett lyckokast för efter fem kilometer så vaknade benen och kroppen till liv. Och det bara flöt på.

Jag vet inte i skrivandets stund vad min sluttid blev men när jag sprang i mål såg det ut som 1,06,något men  jag får återkomma när de officiella resultaten finns ute.





Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag, juni 09, 2013

Äntligen

Efter en riktig jobbhelg där vi har röjt och rensat, kört flera vändor till tippen, storhandlat på IKEA, monterat och fått upp garderober och skjutdörrar, hämtat och lämnat ungar på kalas, haft terminsavslutning på Lillans aktivitet så fick jag äntligen till en stund för löpning.

Det blev en bra men ganska så annorlunda runda på strax över 12 km. Benen kändes bra och det gjorde även skallen. Men magen däremot protesterade vilt. Det var till och med så illa att jag efter halva sträckan var tvungen att dyka in bland träden och sätta mig. Jag har bara läst om andra löpares upplevelser när det gäller så kallad löparmage men jag har aldrig tänkt i de banorna att det skulle hända mig! Jag har liksom aldrig tidigare haft några som helst känningar. Men idag hände det och det var bara att agera.... Må det aldrig hända igen! :)



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,